Livet som mamma- i bra och mindre bra stunder

Det var riktigt varmt att gå hem. Hade tänkt ta bussen och den skulle gå vid hel men när vi kom upp till bussen fanns det bara en där det stod "Ej i trafik" så jag frågade om det var den som skulle gå vid hel. Busschauffören berättade att bussen hade gått sönder så han väntade på en ny buss. Då säger Angelina "Pappa laga bussen" och låter super lycklig. Sen försökte hon övertala mig till att pappa kan laga bussar, haha. Så söt är hon ju. I alla fall så gick vi hem och det tog bara 15 minuter längre att gå med Angelina. Jag är imponerad att hon fixade att gå hela den långa vägen. Frågade ändå henne ett par gånger om hon orkade gå mer eller om jag skulle bära henne lite. Men nej, hon kunde ju gå själv. Riktigt duktig min lilla tös. Just det, de sa de på dagis nu när jag hämtade henne med. Att hon är riktigt duktig för sin ålder. Shit va stolt man blir som mamma då. Fast jag visste ju redan att hon var världes bästa tjej!

Hon babblade på hela vägen hem och blev skit sur om jag svarade kort. Så i 35 minuter höll hon på att prata för fullt. Trodde knappt att hon hann andas i mellan. Och hon pratar fortfarande hela tiden men inte med mig utan sig själv nu.

När vi kom hem sa hon att pappa skulle raka sig när han kom hem. På hakan måste pappa raka sig tycker hon. Fattar inte hur hon kommer på allt ibland asså.